

Nu är Elian nio veckor. Det enda jag vill göra är att äta upp honom. Han är såå söt. Det känns som att det tog lite tid men nu är jag kär i min bebis. Och inte lite heller.
Det är lite tråkigt att jag hade en förlossningsdepression för jag känner att jag inte har kunnat njuta av babytiden förrän nu. Men så är livet. Jag är tacksam att jag kan njuta nu i alla fall.